Ibland är det svårt att förstå att någon för snart tusen år sedan diktade visor som fortfarande finns bevarade och går att sjunga. Högmedeltidens stora musikstjärnor, trubadurerna, lämnade efter sig ett rikt kulturarv och en tradition som lever än idag. Men vilka var egentligen dessa giganter? Och vad var det som gjorde deras sånger så unika och minnesvärda?

Musikerna Solvej von Malmborg, Pontus Kjellberg och Malin Gustavsson har under de senaste åren arbetat med att tillgängliggöra medeltida trubadursånger på svenska. Nu tar de med oss på en utflykt in bakom kulisserna, på en resa in i de allra första trubadurernas värld.

• Måndag 2024-08-05
• 11:00 - 12:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Under högmedeltiden var tornerspel den dominerande hästsporten i Europa. Samtidigt började kyrkan ha åsikter om dem. Inte bara deltagarna, utan alla som befattade sig med dem, skulle drabbas av omedelbar exkommunicering. När korstågens tid var definitivt till ända var det åter fritt att se och delta i alla typer av tornerspel. Från andra hälften av 1400-talet finns till och med exempel på kardinaler som själva deltog och på påvar som var passionerade åskådare
Under hednisk tid hade det varit sed i Europa att begrava betydande personer tillsammans med deras hästar. Efter kristendomens införande förbjöds seden men anses inte helt utrotad förrän under 1000-talet. I en transformerad och symbolisk form återuppstod den emellertid igen under 1300-talet då den italienska halvöns krigarelit började låta resa kolossalmonument över sina gravar, där man kombinerade grav och ryttarstaty.

• Måndag 2024-08-05
• 13:00 - 14:00
• Sävesalen, Gotlands museum

På vikingatiden uppfattade folk i våra nordiska grannländer Ryssland som en förlängd del av Sverige – ”det stora Svitjod” – och kungahusen i de båda länderna var nära länkade till varandra genom allianser och äktenskap. Det förekom en omfattande utvandring från Sverige till Ryssland, och både svenskar och ryssar profiterade på handeln med Konstantinopel och den muslimska världen. Fem sekler senare skulle dock Gustav Vasa bittert konstatera att ryssen är vår ”arvfiende”, och relationerna mellan länderna var inte sällan urusla. Korrespondensen mellan Johan III och Ivan den förskräcklige (”skällebreven”) utgör ett lågvattenmärke i vår diplomatiska historia, och under de sekler som följde var krigen mot Ryssland ett återkommande tema i svensk utrikespolitik. Ryssland stod – och står fortfarande – för främmande, det farliga, det hotfulla.
Hur blev det så? Hur förändrades vikingatidens vänskap och släktskap till de senaste århundradenas fiendskap och misstro? Svaret på frågan är att söka i genomgripande förändringar i både Sverige och Ryssland, vilka inleddes i mitten av 1200-talet och under senmedeltiden resulterade i att länderna hade glidit helt isär. Utvecklingen hade flera element – religiösa olikheter, gränsrivalitet, ömsesidiga plundringar och inte minst det faktum att Ryssland på brutalast möjliga vis rycktes loss från den europeiska politiska kartan och tvingades bli en del av det mongoliska och tatariska Asien.

• Måndag 2024-08-05
• 15:00 - 16:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Få biljetter kvar

Hörsägen bjuder in till en sittande stadsvandring! Vi berättar om Visbys okändaste kändisar – helgonen som stadens kyrkor är döpta efter. Vi sitter dock kvar i Sävesalen hela ”vandringen” Helgonlegender, medeltidshistoria och historiskt korrekta ordvitsar utlovas.

• Tisdag 2024-08-06
• 11:00 - 12:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Häst och kyrka? De synes oförenliga, men genom historien finns många sammanhang där de har mötts. Ibland rent fysiskt. Andra gånger i bild, i sägner och i olika uttryck som går att koppla till en kultur där hästen var en naturlig del.
Jakob Lindblad är antikvarie i Kyrkokaraktäriseringsprojektet vid Gotlands Museum samt universitetslektor i konstvetenskap vid Uppsala universitet

• Tisdag 2024-08-06
• 13:00 - 14:00
• Sävesalen, Gotlands museum

I den här föreläsningen berättar folkloristen Tora Wall om allt från Odens åttafotade häst Sleipner, sagoriddare till häst, folktrons farliga bäckahäst och kusliga historier om huvudlösa ryttare.

Du får också svar på frågor som: Varför är hästskor magiska? Vad är en marfläta? Varför är hästen tomtens favoritdjur?”

Tora Wall är författare, folklorist och föreläsare. Hon har bland annat skrivit böckerna Folktrons väsen. Encyklopedi och Traditioner och högtider. Encyklopedisk kalender.

I höst kommer hennes nästa bok Skogen: I folktro, sägner och sagor ut. Vid sidan om bokskrivande och sin forskning vid Åbo akademi medverkar Tora ofta i radio, poddar och TV som expert på folklore.

Hon kan (tyvärr) inte rida men älskar hästar, särskilt om de är små, lurviga och egensinniga.

• Tisdag 2024-08-06
• 15:00 - 16:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Lyssna på nya spännande rön om medeltiden och få en känsla för vad som händer inom medeltidsforskningen!
Under en dag på medeltidsveckan samlas ett antal forskare, doktorander och studenter med olika inriktningar som på ett sammanfattande och intresseväckande vis presenterar sin forskning och vetenskapliga intressen för allmänheten.
Heldagsbiljett inkluderar 4 pass/ 10 föreläsare! Det går givetvis också att köpa varje pass separat.

Pass 1, kl. 10.00-11.00
Emma Holmberg (fil. master) – Medeltidens monster? Medeltida sjöjungfrur
Henrik Lagerlund (fil. dr., professor) – Våld kan begås mot Gud, en själv och nästan: Dante och synen på självmord under medeltiden

Pass 2, kl. 11-12
Inka Timosaari (fil. dr, lektor) – Fragment från det förflutna: Medeltida handskrifter och deras efterliv
Gwendolyne Gray Knight Keimpema (fil. dr.) – ­Samer och svensk medeltid
Timo Hedberg (fil.kand.) – Klockorna berättar: inskriptioner på medeltida kyrkklockor

Pass 3. kl. 13.00-14.00
Wilhelm Ljungar (fil. master, doktorand) – Munkar, mördare och upprorsmän: Svenska Johanniter under Kalmarunionen
Kurt Villads Jensen (fil. dr., professor) – Munkarnas hästar: Avel och systematisk träning för krig

Pass 4, kl. 14.00-15.00
Karl Lysén (fil. master, doktorand) – Där Kristus förråddes och Helvetet fick sitt namn – Pilgrimers historiska vandring i Kidrondalen
Jakob Lindblad (fil. dr., lektor) – Kyrkorna som kunskapskälla och upplevelsemiljö för medeltiden
Hannes Tollbring (fil. kand.) – Platsens potential: Minnen, människor och medeltida landskap

• Onsdag 2024-08-07
• 10:00 - 15:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Emma Holmberg (fil. master) – Medeltidens monster? Medeltida sjöjungfrur
Henrik Lagerlund (fil. dr., professor) – Våld kan begås mot Gud, en själv och nästan: Dante och synen på självmord under medeltiden

• Onsdag 2024-08-07
• 10:00 - 11:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Pass 2, kl. 11-12 (60min)
Inka Timosaari (fil. dr, lektor) – Fragment från det förflutna: Medeltida handskrifter och deras efterliv
Gwendolyne Gray Knight Keimpema (fil. dr.) – ¬Samer och svensk medeltid
Timo Hedberg (fil.kand.) – Klockorna berättar: inskriptioner på medeltida kyrkklockor

• Onsdag 2024-08-07
• 11:00 - 12:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Pass 3. Sävesalen kl. 13.00-14.00 (45min)
Wilhelm Ljungar (fil. master, doktorand) – Munkar, mördare och upprorsmän: Svenska Johanniter under Kalmarunionen
Kurt Villads Jensen (fil. dr., professor) – Munkarnas hästar: Avel och systematisk träning för krig

• Onsdag 2024-08-07
• 13:00 - 14:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Pass 4, kl. 14.00-15.00 (60min)
Karl Lysén (fil. master, doktorand) – Där Kristus förråddes och Helvetet fick sitt namn – Pilgrimers historiska vandring i Kidrondalen
Jakob Lindblad (fil. dr., lektor) – Kyrkorna som kunskapskälla och upplevelsemiljö för medeltiden
Hannes Tollbring (fil. kand.) – Platsens potential: Minnen, människor och medeltida landskap

• Onsdag 2024-08-07
• 14:00 - 15:00
• Sävesalen, Gotlands museum

En föreläsning om den gotländska hästrasen Gotlandsruss och dess historia. Annika Mellin berättar om skogsbaggen som den gotländska hästrasen kallas på Gotlaändska.

CFP_2024_YuqDsfkXbj

• Torsdag 2024-08-08
• 11:00 - 12:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Nordiska hjältesagor
Katarina Harrison Lindbergh berättar medeltida hjältesagor. Det blir våld, övergrepp, trolldom, starka män och farliga kvinnor när vi möter personer som Völund, Uffe och Starkad.

• Torsdag 2024-08-08
• 13:00 - 14:00
• Sävesalen, Gotlands museum

När hästar avbildas och omnämns på runstenar och andra föremål är det en av de tidigaste källorna till hästar i Norden. Ofta är det bilder av krigare eller jägare till häst och ibland är det bara en mer eller mindre realistisk häst på egen hand. Även människors namn kunde innehålla ord som betyder ”häst”: från Jó- i namn som Jófast och Jóarr till det något underliga Horsæfni ”hästämne”. I det här föredraget möter vi urnordiska, vikingatida och medeltida hästar i både bild och text – och kanske slinker ett snuskigt ord med av bara farten.

• Torsdag 2024-08-08
• 14:45 - 15:45
• Sävesalen, Gotlands museum

Stråkharpan syns allt oftare i medeltida och vikingatida musiksammanhang. Men är den verkligen så gammal och varifrån kommer den? Musikintendent Lars Almgård Kruthof från Scenkonstmuseet berättar.

• Fredag 2024-08-09
• 11:00 - 12:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Per Widerström berättar om järnålderns och vikingatidens bildspråk och hur hästar porträtterats och använts både som symboler och fysiskt i vardagslivet. Per är arkeolog och har länge arbetat med de typiskt gotländska bildstenarnas arkeologi och historia. För närvarande bland annat med Bildstensprojektet, som med modern teknik tolkar och lyfter fram de gamla ristningarna och bilderna i ett uppdaterat ljus. Spännande berättelser och nya rön!

• Fredag 2024-08-09
• 13:00 - 14:00
• Sävesalen, Gotlands museum

Sankt Göran till häst, eller Ivar Axelsson Tott? Den stora ryttarstatyn i Gotlands Museums ägo bär på många frågor. Den fanns i Domkyrkan år 1657, men var den på Visborgs slott innan det? Vad finns i dess mage? Och vilken kulör har den haft? Och är det inte slottsherre Tott som vi ser porträtterad som Sankt Göran?
Nu återskapar rustmakaren Kristoffer Metsälä och Erik Ungman rustningen som ryttaren bär på skulpturen, efter noggrann dokumentation och jämförande i andra historiska källor. Hör dem berätta om sitt arbete och se delar av rustningen som finns klara.

Johanna Pietikäinen, avdelningschef för samlingar och arkiv på Gotlands Museum ger en historik till ryttarskulpturen.

• Fredag 2024-08-09
• 15:00 - 16:00
• Sävesalen, Gotlands museum